om att ge upp en dröm

Ett av mina mål med Mexiko var att åka till öknen och vandra ut med en schaman och trycka i mig peyote till hallucinationerna spolade ur mina ögon. I tisdags var det dags att genomföra det.

låt ödet ta del i livet

Först en markering. Jag tror inte på ödet i predestinationens betydelse utan i den betydelse att beslut får konsekvenser och att de ska man acceptera med öppet bröst för att minnas greken Zorba vars stridsärr endast var på bröstet.

en chans att träffa gerillan

Efter att ha ätit frukost gick jag för att ta bussen till Aguas Azules, dvs. några vattenfall i närheten. Det skulle vara fint att vandra där. Men på vägen gick jag förbi en taxi-pickup. På sidan stod det att den tillhörde Zapatisterne (EZLN).

skojade lite

Det är konstigt att korsa en landsgräns kan göra en sådan stor skillnad, men så är det. Det vissna är att E inte är med mig. Hon är fortfarande kvar i Guatemala, där hon ska lära sig spanska en vecka och sen är det dags att ta hand om näsbjörnar och papegojor. För mig fanns det inte längre någon anledning att stanna i Guatemala där jag inte alls trivdes.