I FAZ läser jag två intressanta artiklar om nobelpriset i litteratur.
Den förste var Doppelschlag gegen Amerika. De tar upp Horace sk. förolämpning mot USA och sätter den i ett större perspektiv. Frankrike har mer än andra nationer kämpat för Europas egenvärde och mot cocacolanialiseringen i världen. Det är ett av de länder som vunnit flest nobelpris i litteratur. Dessutom har det funnits en vetenskaplig kamp dem emellan. FAZ tar upp att det var en fransman och en amerikan som samtidigt upptäckte AIDS-viruset och frågan var vem som skulle få äran för det. Vem vann kriget? Jo nobelpriset i medicin gick till Frankrike och till Luc Montagnier och inte till amerikanen Robert Gallo.
Filosofen Peter Sloterdijk tar upp denna kamp om äran emellan nationer i boken Zorn und Zeit, som jag håller på och läser nu, och hävdar att det just handlar om att historien är död. Kampen om Thymos, äregirigheten som grekerna hävdade fanns i hjärtat, mellan länderna utkämpas inte längre nödvändigtvis genom krig utan i symboliska slagfält som fotbolls-VM.
En god introduktion till Le Clézio är artikeln Der Jäger der verlorenen Träume, där pristagarens litterära utveckling beskrivs.
0 svar so far ↓
Det finns inga kommentarer än...Sparka igång saker genom att fylla i formuläret nedan.