Förstår inte, men det gör inget

När jag var i Las Vegas såg framtiden ljus ut. Ständigt nya flyttade in och staden slukade närliggande byar. En ny flygplats planerades och delar av Strippen bebyggdes. Så kom krisen och casinon flaggar för konkurs och ärligt talat förstår jag ingenting.

Som i exemplet City Center som byggdes när jag var där och som gått i konkurs men ändå byggs.

Because of the credit crisis, CityCenter’s owners found themselves in September 2008 unable to obtain several billion dollars that they had anticipated in loans from a consortium led by Bank of America. Though a $1.8 billion loan was eventually offered, the owners had to finance much of the project with their own cash. They had almost finished five towers when new problems erupted in February. (NY Times, Building It Big in Las Vegas)

Så finansieringen var inte fixad för hela tjabraket och samtidigt har  ägarna som Kirk Kerkorian miljarder av dollars.

His fortune appears to have peaked two years ago when his stake in the casino giant MGM Mirage was worth about $14 billion. Today the value of all his public holdings clocks in at less than $2 billion. (NY Times Kerkorian’s Stakes May Be Down, but He Has Bounced Back Before)

Och det är här jag tror krisen egentligen ligger. Vi har förlorat proportionerna.

“You can never tell if Kirk is up $10 billion or down $10 billion,” Mr. Yemenidjian said. “Once when I was upset because MGM casino stock had gone down, Mr. Kerkorian, who had owned it for years, said, ‘Are you a seller?’ and I said, ‘No.’ Kirk said, ‘Are you a buyer?’ and I said, ‘No.’ ‘Then why are you upset?’ he asked.” (ibid)

Det finns sanning i orden. Det handlar om att se realistiskt på situationen.

Las Vegas har väl aldrig varit intresserad av att se proportionerna. Men samtidigt är det det som är tjusning. Det är där visionerna föds.

Ändå tror jag Las Vegas är ett bra exempel på hur lite vi vanliga förstår av det som händer på den ekonomiska arenan.